En fin känsla

I natt drömde jag jättemycket om R. I mina drömmar var han lite snurrig men fortfarande min R och inte den där konstiga klonen. Bland annat drömde jag att jag låg på hans axel med armen slängd över hans bröstkorg, så där som jag legat säkert en miljon gånger under alla våra år tillsammans. Det kändes så bra och så välbekant. När jag vaknade blev jag besviken över att han inte låg där bredvid mig.

Idag vågade jag mig på att ringa boendet och jodå, det har gått riktigt bra. Några verbala hot under fredagskvällen och lördagen, men inte värre än att det gått att avleda honom. För övrigt var de nöjda och hade fått beröm av sin chef. Det var skönt att höra, men han hade också sagt några gånger att han måste hem till sin familj och sitt företag och då blev det sorgligt igen.

Jag har tänkt jättemycket på honom idag och förbannat det som drabbade oss, den här ofrivilliga separationen. Jag längtar så mycket efter att få prata med honom, få berätta vad som händer i mitt liv, hur det går för våra grabbar och att jag ringde till hans bror i England igår. Jag saknar att vara en i ett par, att vi och grabbarna var en familj.

Men det fina är ändå att jag känner hur mycket jag älskar honom och alltid kommer göra. När han var så där elak och hemsk den sista tiden hemma var jag så arg på honom. De orättvisa anklagelserna, de ologiska utbrotten och att aldrig få ett enda positivt ord från honom gjorde att jag kände hat och till och med ibland önskade att han skulle dö. Men allt det där är borta nu. Kvar finns bara kärleken. Den där självklara, starka, som tog oss genom svårigheterna under alla våra år tillsammans. For better and for worse.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s